Utdrag ur Albin-Viggen handbok av Per Brohäll

Den ursprungliga konstruktionen till denna båt gjordes för konstruktionspristävlingen om Thulekryssaren 1963. Förslaget Thulex fick inget pris, men låg med mycket små ändringar till grund för den träprototyp, som byggdes våren 1964 och som överlägset vann klass V i Baltic Race samma. år.

Till tävlingsförslaget Thulex hörde en motivering, som var en ganska ingående analys av prisfråga, lämplig typ av båt, byggnadsmaterial m.m. Grundidén bakom konstruktionen kan belysas med ett utdrag ur denna motivering:

”Enda sättet att åstadkomma en billig båt är att göra den mycket lätt (kilopriset är relativt konstant). Personliga erfarenheter har övertygat mig om att lätta båtar har många fördelar framför tunga och att nackdelarna är få. Den enda viktiga nackdelen är att de rör sig livligare i grov sjö och därigenom tröttar sin besättning vid längre havssegling i hårt väder – men hur ofta seglar man i grov sjö under längre tid med en båt av denna storlek (att det går har Sopranino visat). En annan nackdel är att lätta båtars seglingsegenskaper nedsätts mera vid nedlastning än vad fallet är med tunga båtar. Genom aktsamhet i fråga om utrustningens vikt kan dock goda egenskaper bibehållas även vid havskappsegling.

I andra avseenden har lättdeplacementbåtarna stora fördelar. I förhållande till storlek och speciellt i förhållande till pris är de mycket snabba (ej alltid i förhållande till mätetal). Väl utformade kryssar de snabbare än tunga båtar även i grov sjö och gör det även torrare. Detta svär emot den gamla ”övertron” att båtar måste ha stor tyngd för att slå sig fram mot hård vind och grov sjö. Under de förhållanden som råder på Östersjön sommartid torde man kunna såga att lätta båtar alltid kan segla över sjön och alltså ej behöver slå sig fram. Lätta båtar utsätts därigenom för mindre påfrestningar – de behöver ju dessutom mindre segel – och kan dimensioneras lättare…
Sammanfattningsvis är lätta båtar snabbare, sjödugligare och seglar torrare än tyngre båtar och kan ge lika bra utrymmen.”

Våren 1965 började ”Karlskrona-Viggen” byggas i en första serie av glasfiberplast vid Karlskronavarvet AB. Det gamla ärevördiga ”Örlogsvarvet” med segelfartygstraditioner från 1600-talet byggde fram till 1970 300 stycken ”Karlskrona-Viggar”. Under de första åren var Viggen mycket överlägsen vid kappseglingar. Så till exempel kom Viggen på 1:a, 2:a och 3:e plats i klass V vid Baltic Race 1966. Nyare, mera extrema konstruktioner, har utnyttjat mätningsreglerna bättre och gjort det svårt för Viggen att hävda sig lika kraftigt vid större kappseglingar. Med Viggens goda seglingsegenskaper har dock en vältrimmad båt alltid chans till god placering.

1970 provades med framgång en modifierad båt med fenköl och separat roder. Efter ytterligare modifiering av roder och sittbrunn började den nya Viggen produceras vid årsskiftet 1970-71. I detta sammanhang övertog Albin Marin AB färdigställandet och marknadsföringen och båten döptes om till Albin-Viggen. Provsegling i februari 1971 resulterade i en lätt justering av rodrets och roderfenans form. Detta gav så gott resultat, i fråga om seglingsegenskaper, att tidningen Båtnytt utnämnde Albin-Viggen till årets segelbåt.